Bulls har jobbat med kryss och korsord sedan 40-talet. Det började i liten skala och nu har Bulls en hel redaktion som gör korsordstidningar och korsordssidor till dagstidningarna. En av de mest rutinerade på Bulls är Christina Heinä, som jobbat med korsord i 15 år.
Ordgåtor och liknande har funnits lika länge som bokstavsskriften. Man har exempelvis hittat rutmönster med hieroglyfer i Ramses IV:s grav, från 1000 f.kr. De första ordgåtorna som ser ut ungefär som dagens korsord, är från barntidningar från andra halvan av 1800-talet. Dessa bestod av några få ord som korsade varandra i ett rutmönster.
– Det bästa med att lösa korsord är aha-upplevelsen när man knäcker koden, säger Christina Heinä, redaktör på Bulls.
För Christina började förtjusningen i allmänbildning med att pappan tog med henne på tipspromenader. Hon började sedan med barnkorsord men gick snart över till större utmaningar och när hon var 10 år löste hon korsord för vuxna. I vuxen ålder har hon blivit stormästare i Jeopardy!, vunnit Vem vet mest och Besservisser och dessutom gått långt i Postkodmiljonären.
– Jag har alltid varit vetgirig och lite dumdristig, så det var inte svårt att ställa sig i TV, säger Christina.
En lång historia
De första korsorden för vuxna publicerades i New York World 1913. 1924 kom den första korsordsboken. Samtidigt spreds korsorden till Europa och de första svenska korsorden dök upp under 1920-talet. Bland annat publicerade Göteborgs-Tidningen korsord 1924 under namnet Ordfläta. De första så kallade bildkryssen med bilder inne i korsorden, och nycklarna skrivna i själva rutmönstret istället för bredvid, kom på 50-talet. Inslaget hette Kors & Tvärs och fanns i Dagens Nyheter. Konstruktör var den legendariske Bertil Geijer. Bildkryss är vanligast i Norden och Sverige är bäst i klassen. I Tyskland kallas bildkryss Schwedenrätsel och i den mån det finns i engelskspråkiga länder går de under namnet Swedish Crossword.
– Ett korsord har nycklarna vid sidan om flätan och ett bildkryss har nycklar och bilder inne i flätan, säger Christina Heinä.
Hon började arbeta med korsord på Bonnier Korsord 2005 och har varit redaktör på Bulls sedan 2015.
Konstruktörerna är viktiga
Precis som många andra erfarna korsordslösare följer Christina devisen: Ju svårare desto bättre. Ett av favoritkorsorden är det klassiska A-korsordet i Allers. Det har hon löst sedan 80-talet.
– Det var faktiskt en gammal pojkväns mamma som introducerade mig för A-korsordet och vi fortsatte att lösa det långt efter att det tagit slut med pojkvännen. Tyvärr är A-korsordet mycket lättare idag, vilket beror på att nycklarna har behövt uppdateras. Men det är tråkigt att det förenklats. Det var en ren njutning förr i tiden, vackra illustrationer [illustrationerna är kvar] och kluriga nycklar. Det var två bröder som hette Skogsberg som gjorde det. Den ena ritade och den andre flätade.
Det finns flera – inom korsordsvärlden – välkända konstruktörer. En av de namnkunniga, som Christina gillar, är HC Nygårdh. HC:s kryss är ofta svåra och finns i bland annat Aftonbladet och tidningen Vi.
– Han har ett så skruvat sätt att tänka. Det är fascinerande och roligt. Det bästa är hans jättestora korsord, som publiceras i Svenska Dagbladet till jul och midsommar. Andra favoriter som förtjänar att nämnas är Anna Hagberg, Per Söderström, Kim Sinclair och Jerry Waldemarsson.
Korsordskonstruktörerna är ett kreativt släkte och HC är inget undantag. Ett av hans kännetecken är att ha nycklar som återkommer eller “studsar” i ett och samma kryss. Han kan till exempel ha nyckeln urinvånare med svaret MAORIER och i andra änden av krysset ha nyckeln maorier och svaret URINVÅNARE.
Många konstruktörer har sina egna signum och det gäller att lära sig respektive konstruktörs sätt att tänka.
Trender och framtid
På senare år har appar som Wordfeud och Quizkampen blivit populära och Christina tror att den typen av underhållning kommer att öka i takt med att papperstidningarna minskar i omfattning.
En tydlig trend inom korsordsvärlden är att använda datorprogram, till exempel program som hjälper till med flätningen. Fler och fler konstruktörer använder dessa hjälpmedel.
– Program och orddatabaser är bra om de används med omsorg och intelligens. Att förkorta flätningstiden gör ju inte kryssen sämre, så länge konstruktören är mån om att bibehålla kvaliteten på nycklarna, säger Christina.
Det blir också allt vanligare med digitaliserade korsord. Bulls digitaliserar alla korsord så att de går att lösa i mobiltelefonen, datorn eller paddan.
