När journalisten och affärsmannen Bjarne Steinsviks och skeppsredaren Cornelius Bulls vägar korsades i Oslo 1929, mitt under stormen i kölvattnet av den stora ekonomiska depressionen, föddes Bulls. Bjarne som vuxit upp i Kabelvåg på Lofoten, var en hängiven folkbildare, nyhetsman och omvittnad historieberättare. Kabelvåg var runt förra sekelskiftet en kulturell smältdegel. Berättelser och nyheter från världens alla hörn utbyttes under de mörka stormiga polarnätterna av sjöfarare, fiskare och handelsmän som samlades för de karga vintrarnas massiva Skreifiske i Lofotens malström. Väl i Oslo, visste entreprenören och äventyraren Bjarne att hans framtid var att skapa ett företag som lät viktiga nyheter och bra berättelser färdas över världen. Nu har Bulls levererat innehåll i världsklass i över 90 år.
Den norske skeppsredaren Cornelius Bull genomkorsade världen på sina skepp. På 20-talet upptäckte han att alla tidningar i USA hade serier. Han förstod att även Europeiska tidningar behövde köpa in nyheter, serier och braintainment för att behålla sina läsare och annonsörer i tiden som präglades av ekonomisk nedgång. Cornelius Bull tog kontakt med de bästa kreativa förlagshusen och studiorna på plats i USA . Med löfte om att få representera Hearst-förlagets King Features Syndicate, Disney och Ledger Syndicate återvände han till Norden för att starta Cornelius Bull Pressagentur. Mötet med Bjarne Steinsvik blev början till Bulls historia.
Idag driver tredje generationen Steinsvik den internationella mediekoncernen Bulls, med samma syfte som 1929. Att sprida innehåll i världsklass till publikationer och företag i hela världen. Bjarnes och Cornelius grundprinciper lever vidare. Att med entreprenörsanda, mod, uthållighet och pålitlighet, hitta unikt innehåll och förmedla det till kunder som är i behov av just det innehållet. Många kreatörer och agenturer från den tiden arbetar Bulls med än idag. Till exempel Hearst/King Freatures, Moomin Characters, Disney och MCT.
Att förstå andra och arbeta internationellt finns i Bulls DNA, liksom att återuppfinna Bulls i takt med globala konjunktursvängningar, tekniksprång och geopolitiska förändringar. I en digital värld, där innehåll och bra berättelser är viktigare än någonsin, blomstrar det nordiska familjeföretaget Bulls. Detta tack vare de duktiga människor som arbetat och arbetar för att föra Bulls syfte vidare.
Redan i oktober 1929 lämnade Cornelius Bull och Bjarne Steinsvik norska Halden för Stockholm, Sverige. Familjerna och entreprenörsskapet tog de med sig. Stockholm var en bra bas för att bygga den internationella verksamhet de såg framför sig. Till att börja med slog man sig ner i Villa Grantorp i Saltsjöbaden med telefonnummer 347, snart under namnet Bull’s Presstjänst A/B. Året därpå flyttade Bulls in till Narvavägen 32, 5 tr på Östermalm i Stockholm. Cornelius Bulls gick bort 1931. Hans hustru Laura Vilhelmina “Musse” Bull drev företaget vidare tillsammans med Bjarne Steinsvik, som nogsamt lärts upp av Cornelius och helt tog över företaget 1935. Han flyttade så småningom kontoret till händelsernas centrum i regeringskvarteren kring Drottninggatan i Stockholm.
Bjarne blev den förste i familjen Steinsvik att driva Bulls. Bjarne med fru Margareta hade ett öppet hem, där tidens kulturpersonligheter, ambassadörer och affärsmän umgicks. Han reste jorden runt i sin jakt på bra nyhetsmaterial och innehåll som kunde göra skillnad. 1969 tog äldste sonen Hjalmar Steinsvik över. Hjalmar var tidig med att anpassa verksamheten till en mer digital omvärld och Bulls ligger fortfarande i framkant. Idag drivs familjeföretaget Bulls av syskonduon Margareta och Tord Steinsvik, med Hjalmar som aktiv styrelseordförande.
Bulls förmedling av nyheter och artiklar gick både till och från Norden. Bjarne och medarbetarna hade fingret på såväl den politiska som kulturella pulsen i 30-talets Europa och USA. Han hade nära följt försöken att finna svar på gåtan om Andrées polarexpedition som 1897 spårlöst försvunnit. Expeditionen, som 1897 lättade med vätgasballongen Örnen för att korsa Arktis, försvann spårlöst. Kvarlevorna efter Andrée, Frænkel och Nils Strindberg, hittades först år 1930 på Vitön av en norsk expedition. Bjarne fick världsrätten till reportaget, som i samarbete med Dagens Nyheter publicerades och spreds över världen via partnern King Features Syndicate i New York. Ett scoop som satte Bulls på kartan i nyhetsvärlden.
Bjarne och hans medarbetare sålde nyheter, artiklar och serier i hela norra och centrala Europa. Kontor etablerades tidigt i Oslo, Warsawa, Prag och Frankfurt. Medarbetare fanns på plats i London och många resor gjordes till övriga länder. Tanken var att hjälpa Europeiska mediehus skapa moderna tidningar som fyllde sin roll i det stora folkbildningsprojekt som pågick i stora delar av Europa. Tidningarna gick från att rapportera lokalt och nationellt till att innehålla internationella nyheter, faktaspäckade artiklar, bilder, färg och underhållningsmaterial som serier och korsord. Genom att sälja samma serie eller feature till tidningar i olika områden, fick även små tidningar i olika länder tillgång till material i världsklass. Detta kallas att syndikera innehåll, en verksamhet som fortfarande är grundbulten i Bulls verksamhet.
Bulls hittade innehåll från duktiga kreatörer och förlagshus, framförallt i föregångslandet USA. Under de första decennierna skickades viktiga nyheter per telegram. Innehåll som inte var lika tidskritiskt kom i stora packlårar med båt via Amerikalinjen och hämtades på kajen i Frihamnen, innan materialet kunde skickas direkt till tidningarna. Serier krävde mer arbete, de översattes, textades för hand och monterades för att passa tidningarnas format och stil.
Bara några år från starten hade “(c) Bulls” blivit ett begrepp. Ett genombrott kom 1934, då Aftonbladet som första tidning i Sverige började publicera en hel sida med olika serier. Det var Bjarne Steinsvik som övertalade den legendariske och i det här fallet motsträvige chefredaktören PG Petterson att satsa på serier som Little Annie rooney, Just Kids, Blondie, Felix the Cat och Karl-Alfred. Allt publicerades under rubriken “livets lustiga latituder”. Aftonbladet hade 1933 en upplaga om 10 000. I slutet av 1934, när seriesidan lanserats, hade upplagan ökat till 27 000. Ytterligare ett år senare nåddes 39 000. Aftonbladets och Bulls nära samarbete har utvecklats genom decennierna, idag är Bulls även ansvarigt för tidningsgruppens korsordsinnehåll och produktion. Förutom innehållet i huvudtidningen producerar Bulls Aftonbladets populära korsordsmagasin.
Under trettiotalet ökade andelen serier i svensk press sakta men säkert. Bjarne var fast övertygad om att serierna skulle marknadsföras ordentligt med reklam- och PR-åtgärder. Argumentet var att med rätt lansering och framtoning kunde tidningarna på lite längre sikt se fram emot upplagehöjningar med hjälp av inslag som läsarna såg fram emot varje dag, som serier och andra features.
Cornelius Bulls systerson, Einar Wyller, arbetade tillsammans med Bjarne efter morbroderns bortgång. Han startade Bulls Oslo- och Warsawakontor. Det polska kontoret drevs ända till krigets början 1939, då Einar Wyller lyckades få en plats på sista planet till Sverige, innan flygplatsen stängde för normal passagerartrafik.
I Oslo införde ockupationsmakten restriktioner på import från USA och de allierade, vilket påverkade serierna som Bulls distribuerade till norska dagstidningar, främst äventyrsserierna där hjältarna vid den här tiden ofta bekämpade skurkar som mer eller mindre öppet föreställde Hitler. Humorserier som Knoll och Tott fick man fortsätta publicera nyproducerat material av, medan äventyrsserierna Tarzan, Blixt Gordon, Agent X9, Spud och Tim och King vid gränspolisen stoppades. Prins Valiant fortsatte med gamla avsnitt, men under ett nytt namn; Valemon. I den största dagstidningen Aftenposten publicerades Fantomen, som egentligen skulle ha stoppats om inte Einar Wyller kommit med en lösning. Han såg till att nya serieavsnitt smugglades in i Norge från Bulls kontor i Stockholm, via Strömstad och därefter med norska fiskebåtar till Hvaler och sedan hem till Wyller. Hemma i sin lägenhet redigerade Wyller stripparna så att de skulle se ut som de kom från ett gammalt lager. Till exempel tog han bort pratbubblorna och lade in text under rutorna istället. På så vis kunde nya Fantomenäventyr publiceras i Aftenposten under hela ockupationen. En bieffekt av detta var att redigeringen av Fantomenstripparna fortsatte även efter ockupationen. I Aftenposten och övriga norska dagstidningar som publicerade serien efter kriget saknade Fantomen pratbubblor fram till 1980. Lee Falk, skaparen av Fantomen, gladdes åt berättelsen och återberättade anekdoten i mängder av intervjuer.
Seriernas framfart på tidningssidorna fortsatte fram till Andra världskriget då tillväxten bromsades på grund av kriget. För att kunna fortsätta leverera material till tidningarna tvingades Bulls till oortodoxa metoder. Genom förhandlingar, uppfinningsrikedom och inte så lite list lyckades man under i stort sett hela kriget hålla sina serviceåtaganden.
Ett problem som uppstod var att tidningarna för att spara pengar bestämde sig för att avstå från färgtryck i sina söndagsutgåvor. Då tog istället veckotidningarna sakta för sig av marknaden.
Under kriget så hade Bulls också en mycket uppskattad nyhetsservice till ett stort antal dagstidningar. Det var material från amerikanska International News Service. Dessutom hade Bulls en egen krigskorrespondent i Berlin, Bengt Landelius, som på morgonen den 6 juni 1944 via telegram från Berlin såg till att Bulls och kunden Stockholms-Tidningen blev först med nyheten om D-dagen. Engelska Daily Express publicerade samma dag en bild på Stockholms-Tidningens löpsedel som man fått över via radiolänk. Daily Express beskrev det som en “journalistisk fullträff”.
I samband med krigsslutet minskade behovet av snabba nyheter medan efterfrågan på serier, artiklar, bilder och features ökade. Seriesidor etablerade sig som en viktig del i nordiska tidningar, med läsarstormar när någon redaktör försökte göra ändringar på sidan. Bulls expansion fortsatte med en ny etablering av ett Bullskontor i Frankfurt, Tyskland, som tog hand om försäljningen till de tyskspråkiga länderna.
Bjarne som närde ett djupt litterärt intresse, startade tidigt Steinsviks bokförlag där han gav ut klassiker som de Isländska sagorna och Röde Orm. Efter kriget längtade läsarna efter humor och glädje. Marknaden för serier tog fart igen och redan 1946 utkom Karl-Alfred, Sveriges första serietidning. Nu växte en ny verksamhetsgren fram inom Bulls. Att sälja förlagsrättigheter med material till förlagshus som ville ge ut tidningar och böcker. I början av femtiotalet etablerades en rad serietidningar varav flera finns kvar än idag, till exempel Fantomen med den kända Fantomenklubben.
Samtidigt i Finland hade Tove Jansson, som under 1940-talet givit ut de första av sina fantastiska böcker om Mumintrollen, fått internationellt genomslag. När världens största dagstidning, London’s Evening News började publicera Mumin som seriestrip 1954, bestämde sig familjerna Jansson och Steinsvik för att börja samarbeta. Det var början på ett gemensamt arbete för att sprida berättelserna om Mumintrollen, och värderingarna de står för, över hela världen.
Bulls började tidigt arbeta med licensiering. Licensiering är när ett företag använder sig av ett varumärke eller en figur för att formge eller marknadsföra sina produkter. När Mumin ökade i popularitet började företag höra av sig för att få skapa produkter med de fina figurerna. Idag omsätter Muminfenomenet cirka 600 miljoner euro globalt. I Japan, Korea, Kina och England är Mumin idag minst lika populär som i Norden. Licensieringverksamheten växte under 60- och 70-talet för alla de figurer Bulls representerar. Vid sidan av Mumin representerar Bulls idag varumärken och karaktärer som Smurfarna, Beatles och Carl Larsson. 2016 grundade Bulls och Moomin Characters tillsammans med ett antal nyckelpersoner R & B Licensing för att fortsätta arbetet med att via förlagsrättigheter och licensiering föra ut nordiska berättelser och designrättigheter i världen.
Bulls Tryckeri, numer Bulls Graphics, grundades i Halmstad 1959 för att med ny teknik förse kunderna med leveranser. Samtidigt trycktes telefonkataloger. Leveranserna övergick från blyklichéer till pappersavdrag och sedermera till digitala leveranser och idag helt digitala metoder. Bulls Graphics arbetar också med förmedling av tryck och prepresstjänster.